Jag såg en del notiser om hur det gick till förr i tiden: misshandlade, missbrukade, vanskötta barnhemsbarn. Tidigare såg jag en film om tvångssterilisering av människor. Tvångsomhändertagna pga sin livsstil, som a-moralitet, sin oanständighet.
Och nu pågår en omställning till tvångsarbete - sjukskrivna skall tvingas ut i arbetsmarknaden. Ett fall där en cancersjuk kvinna tvingades att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande två veckor innan hon dog. Ett fall där en försäkringsläkare helt enkelt konstaterar att en kvinna inte är sjuk - oavsett vad hennes läkare säger och belägger. Ett fall där en människa begår självmord därför att hon inte klarar pressen från a-kassa och försäkringskassa.
Märkligt att likheterna inte diskuteras: ”dom där”. Dom slöa, dom som inte vill, dom som åker snålskjuts, dom som inte vill göra rätt för sig.
Och vi, somvill dem såååååå väl att vi skall få ut dom i arbete till varje pris ...
Och som vet att dom är ena slöa djävlar som skall piskas, kontrolleras, disciplineras.
torsdag 28 januari 2010
måndag 7 december 2009
att läsa ...
Frykman, J. (1998) Ljusnande Framtid! Skola, social mobilitet och kulturell identitet Lund: Historiska media
Idag fortsätter allt färre ungdomar från arbetarklass till högre studier. Däremot går de flesta akademikerbarn i föräldrarnas fotspår. Har skolan upphört at fungera som språngbräda för social rörlighet. Var den nyskapande pedagogiken med individen i centrum misslyckad?
Ja, det anser etnologen Jonas Frykman ... Skolans tidigare strävan att forma eleverna till Något har bytts mot 90talets ambitioner att lära dem att bli Någon - ett förödande mål för elever som kommer från hem utan studievana. (från baksidestexten).
Idag fortsätter allt färre ungdomar från arbetarklass till högre studier. Däremot går de flesta akademikerbarn i föräldrarnas fotspår. Har skolan upphört at fungera som språngbräda för social rörlighet. Var den nyskapande pedagogiken med individen i centrum misslyckad?
Ja, det anser etnologen Jonas Frykman ... Skolans tidigare strävan att forma eleverna till Något har bytts mot 90talets ambitioner att lära dem att bli Någon - ett förödande mål för elever som kommer från hem utan studievana. (från baksidestexten).
fredag 4 december 2009
förmedlingspedagogik
Förmedlingspedagogiken - överföring av små färdiga kunskapspaket till elevernas huvuden - är ingalunda bara en rest från en konservativ värld som skulle bevaras till varje pris, genom att kunskapen om denna värld bevaras och förmedlas.
Det är ett mycket modernt projekt.
Mathilda Wiklund har undersökt hur DNs ledar- och debattsidor konstruerar “den goda läraren”. Där beskrives skolan som ett socialdemokratiskt rivningsprojekt, allt pedagogiskt som flum och ideologi. Där utmålas Jan “Messias” Björklund och hans “bara fakta, bara kunskap, raka rör”-ideologi som den enda tänkbara räddningen. Och så blev det ju också.
Det är alltså en framgångsrik modell att erbjuda en-faktors-förklaringar för alla förekommande problem. Om man nu råkar ha landets största tidningskoncern i ryggen.
I detta samband bör man kanske hylla Hans Bergstöm, som såg till att förmedlingspedagogiken fick inträde till DNs debatt- och ledarsidor. Han var en av de få som insåg att krisrapporter och enkla patenlösningar som disciplin, styrning och kontroll ger borgerligheten hegemoni över utbildningsområdet - och i förlängningen makt över de diskurser som styr socialpolitiken, integrationen, och välfärden.
Det är ett mycket modernt projekt.
Mathilda Wiklund har undersökt hur DNs ledar- och debattsidor konstruerar “den goda läraren”. Där beskrives skolan som ett socialdemokratiskt rivningsprojekt, allt pedagogiskt som flum och ideologi. Där utmålas Jan “Messias” Björklund och hans “bara fakta, bara kunskap, raka rör”-ideologi som den enda tänkbara räddningen. Och så blev det ju också.
Det är alltså en framgångsrik modell att erbjuda en-faktors-förklaringar för alla förekommande problem. Om man nu råkar ha landets största tidningskoncern i ryggen.
I detta samband bör man kanske hylla Hans Bergstöm, som såg till att förmedlingspedagogiken fick inträde till DNs debatt- och ledarsidor. Han var en av de få som insåg att krisrapporter och enkla patenlösningar som disciplin, styrning och kontroll ger borgerligheten hegemoni över utbildningsområdet - och i förlängningen makt över de diskurser som styr socialpolitiken, integrationen, och välfärden.
bättre och bättre dag för dag - eller mer?
En gammal schlager trallade någon gång om “bättre och bättre dag för dag”. Då trodde man det. Efter hand blev “bättre” ungefär samma sak som “mer”. Mer prylar är bättre än mindre prylar, fler bilar är bättre än färre bilar osv.
Några fossiler som t ex miljöministern (“jag räknar med att transporterna ökar”, och “ett bensinpris på 25 kronor finns inte i min föreställningsvärld”) räknar fortfarande med att framsteg är samma sak som konsumtionsökning, och att tekniken säkert kommer att fixa problemen...
Men t ex i Frankrike har presidenten tillsatt en kommission för att undersöka alternativ till BNP som mått för framsteg och välfärd. Kommissionen, som bl a Joseph Stiglitz och Amartya Sen ingår i, föreslår att hushållens inkomster, konsumtion och inkomstfördelning skall ingå i ett hållbart ekonomiskt mått. Även tillgång till hälsovård och utbildning, miljöeffekter och människors upplevelse av lycka och välfärd föreslås ingå.
I Storbritannien pågår en politisk diskussion om någon liknande. EU-kommissionen har nyss presenterat planer på en index över miljö, livskvalitet och inkomstskillnader i EU-länderna.
Och i Sverige ... tja, i Sverige har vi ju Förbifart Stockholm som säkert kommer att öka den nationella lyckan.
Några fossiler som t ex miljöministern (“jag räknar med att transporterna ökar”, och “ett bensinpris på 25 kronor finns inte i min föreställningsvärld”) räknar fortfarande med att framsteg är samma sak som konsumtionsökning, och att tekniken säkert kommer att fixa problemen...
Men t ex i Frankrike har presidenten tillsatt en kommission för att undersöka alternativ till BNP som mått för framsteg och välfärd. Kommissionen, som bl a Joseph Stiglitz och Amartya Sen ingår i, föreslår att hushållens inkomster, konsumtion och inkomstfördelning skall ingå i ett hållbart ekonomiskt mått. Även tillgång till hälsovård och utbildning, miljöeffekter och människors upplevelse av lycka och välfärd föreslås ingå.
I Storbritannien pågår en politisk diskussion om någon liknande. EU-kommissionen har nyss presenterat planer på en index över miljö, livskvalitet och inkomstskillnader i EU-länderna.
Och i Sverige ... tja, i Sverige har vi ju Förbifart Stockholm som säkert kommer att öka den nationella lyckan.
torsdag 3 december 2009
mer kommunikation
Mer om studenten som sökte moraliskt stöd. Hon fick inte det stöd hon hade hoppats på, utan en uppmaning att ta itu med saken.
Det kommer ett mail:
Jag ser att du kritiserar mitt arbete. Jag tror du har missförstått mig. Jag vill prata med dig och förklara.
Intressant.
Visst, det är möjligt att jag har missförstått. Sånt händer.
Men, som studenten redan berättade för sin “stödperson” - det är kritiken det är fel på: “... och han kritiserar mitt arbete hela tiden!”.
Och hon vill inte prata med mig för att förstå min kritik: hon vill prata med mig så att hon kan eliminera mina missförstånd.
Det är 2 aspekter som fascinerar:
- kritik uppfattas tydligen inte som förändringsuppdrag: kritik ses uppenbarligen som personlig. Kanske jag skall övergå till “snäll-kritik”, typ “din uppsats är underbar. Bäst. Du är bäst. Din uppsats är bästast. Men så kunde du kanske ändra lite på det där ...”
- och: om vi pratar tillräckligt länge blir vi sams, dvs. jag ser arbetet ur studentens perspektiv. Den diskursanalytiska ansatsen bakom det här tilltalar mig: verkligheten konstrueras genom ord. Problemet är bara att jag inte vill ha min verklighetsuppfattning utbytt mot någon annans. Tänk om jag inte vill bepratas tills jag inser att min kritik var fel?
Det kommer ett mail:
Jag ser att du kritiserar mitt arbete. Jag tror du har missförstått mig. Jag vill prata med dig och förklara.
Intressant.
Visst, det är möjligt att jag har missförstått. Sånt händer.
Men, som studenten redan berättade för sin “stödperson” - det är kritiken det är fel på: “... och han kritiserar mitt arbete hela tiden!”.
Och hon vill inte prata med mig för att förstå min kritik: hon vill prata med mig så att hon kan eliminera mina missförstånd.
Det är 2 aspekter som fascinerar:
- kritik uppfattas tydligen inte som förändringsuppdrag: kritik ses uppenbarligen som personlig. Kanske jag skall övergå till “snäll-kritik”, typ “din uppsats är underbar. Bäst. Du är bäst. Din uppsats är bästast. Men så kunde du kanske ändra lite på det där ...”
- och: om vi pratar tillräckligt länge blir vi sams, dvs. jag ser arbetet ur studentens perspektiv. Den diskursanalytiska ansatsen bakom det här tilltalar mig: verkligheten konstrueras genom ord. Problemet är bara att jag inte vill ha min verklighetsuppfattning utbytt mot någon annans. Tänk om jag inte vill bepratas tills jag inser att min kritik var fel?
kommunikationsmönster
Det är kanske nåt etniskt, men jag upplever vissa kommunikationsmönster som exotiska.
En student menar att jag kritiserar hennes uppsatsutkast. Hon berättar det inte för mig - hon går till någon annan lärare och berättar det. I valet mellan att kräva en ändring eller att få moraliskt stöd valde hon det moraliska stödet.
Några kursdeltagare har synpunkter på litteratur, examinationsuppgiften, en kollegas undervisning. De berättar det inte för den som är ansvarig för kursen: de går till någon annan person. Där berättar de att de har klagat och blivit avvisade. Där berättar de hur omöjlig uppgiften är. Där gräver de också fram saker som är faktiskt har rättats till.
Vad är målet?
“Tycker du inte också att han är omöjlig?”
“Håller du med mig?”
Eller?
En student menar att jag kritiserar hennes uppsatsutkast. Hon berättar det inte för mig - hon går till någon annan lärare och berättar det. I valet mellan att kräva en ändring eller att få moraliskt stöd valde hon det moraliska stödet.
Några kursdeltagare har synpunkter på litteratur, examinationsuppgiften, en kollegas undervisning. De berättar det inte för den som är ansvarig för kursen: de går till någon annan person. Där berättar de att de har klagat och blivit avvisade. Där berättar de hur omöjlig uppgiften är. Där gräver de också fram saker som är faktiskt har rättats till.
Vad är målet?
“Tycker du inte också att han är omöjlig?”
“Håller du med mig?”
Eller?
test
Hans Bergström - förmedlingspedagogikens inträde på DNs ledarsidor, och därifrån till folkpartiet....
Kunskap som små paket att skicka in i elevernas huvuden
Kunskap som små paket att skicka in i elevernas huvuden
lördag 2 augusti 2008
Orwell is back
http://orwelldiaries.wordpress.com/
George Orwells dagböcker skall publiceras. Med 70 års fördröjning, men sannolikt aktuell som aldrig förr.
George Orwells dagböcker skall publiceras. Med 70 års fördröjning, men sannolikt aktuell som aldrig förr.
fredag 25 juli 2008
diskriminerande likhet
Bara en i ett lesbiskt par kan insemineras, meddelar Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Fullt logiskt: i ett heterosexuellt par kan också bara en part insemineras.
Lesbiska par får väl bestämma sig vem som är kvinnan i deras relation.
Rättvist skall det vara, lika för alla.
Källa: SR
Lesbiska par får väl bestämma sig vem som är kvinnan i deras relation.
Rättvist skall det vara, lika för alla.
Källa: SR
onsdag 23 juli 2008
The right to the right belief
En muslimsk organisation har köpt affischplats i New Yorks tunnelbana. Huvudbudskapet är ”You have the right to know” och ett telefonnummer där man kan få svar om frågor om islam.
Den republikanska kongressledamoten Peter King vill att MTA, som driver tunnelbanan, skall riva kontraktet. Hans skäl: affischerna skall sitta uppe under ramadan i september, dvs. även under ”nine eleven”.
Och just då har man ju inte rätt att veta.
Utan en skyldighet att tro. På massförstörelsevapen, Al Quaida iAfghanistan Irak Iran, på Homeland Security Act och nödvändigheten att offra åsiktsfrihet för, tja, äh ...
Att veta är stort, att tro är större.
Källa: SR
Den republikanska kongressledamoten Peter King vill att MTA, som driver tunnelbanan, skall riva kontraktet. Hans skäl: affischerna skall sitta uppe under ramadan i september, dvs. även under ”nine eleven”.
Och just då har man ju inte rätt att veta.
Utan en skyldighet att tro. På massförstörelsevapen, Al Quaida i
Att veta är stort, att tro är större.
Källa: SR
tisdag 15 juli 2008
Blott Sverige svenska företag har
Konsumentföreningen i Stockholm har granskat butikshyllorna. Där finns mycket skumt: gummi i läsk kallas för ”fiber”, förpackningar innehåller mycket luft osv.
Ekot dämpar: bättring är redan på gång. Livsmedelsverket har precis klargjort för kommunerna att ”färskpressad juice” inte får vara flera månader gammalt. Då förstår man direkt vilken radikal kursändring som pågår.
Och Agneta Dreber, VD för Livsmedelsföretagens branschorganisation, fastslår att sånt där är rena misstag: ”Det finns inga företag som vill lura konsumenterna”, säger hon till Ekot.
Självklart inte. Därför behövs egentligen inget konsumentskydd. Vi är ju omgivna av företag som vill oss väl - de vill förmodligen inte ens tjäna pengar.
Källa: SR
Ekot dämpar: bättring är redan på gång. Livsmedelsverket har precis klargjort för kommunerna att ”färskpressad juice” inte får vara flera månader gammalt. Då förstår man direkt vilken radikal kursändring som pågår.
Och Agneta Dreber, VD för Livsmedelsföretagens branschorganisation, fastslår att sånt där är rena misstag: ”Det finns inga företag som vill lura konsumenterna”, säger hon till Ekot.
Självklart inte. Därför behövs egentligen inget konsumentskydd. Vi är ju omgivna av företag som vill oss väl - de vill förmodligen inte ens tjäna pengar.
Källa: SR
lördag 21 juni 2008
Tage om FRA
Datorer
Datorerna tänker ju fort, rätt och bra
och ger våra hjärnor all hjälp de vill ha.
Men plötsligt, på något förunderligt vis,
blir datorn i stället en jättepolis.
Dess hjärna har blivit identisk med statens,
dess tankar fientliga som byråkratens.
Den hatar tillbaks om du hatar den.
Den tyr sig till husse som matar den.
Datorerna är byråkraternas hundar
som snokar, bevakar och aldrig blundar.
Så trots att datorerna tänker så rätt
så tänker de fel, på nåt underligt sätt.
De matas som hundar av hundarnas herrar
med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.
De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
Sån herre, sån hund. Och det värsta av allt:
Hur storvulna planer de än mäktar välva
ifrågasätter de aldrig sig själva.
(Tage Danielsson)
Datorerna tänker ju fort, rätt och bra
och ger våra hjärnor all hjälp de vill ha.
Men plötsligt, på något förunderligt vis,
blir datorn i stället en jättepolis.
Dess hjärna har blivit identisk med statens,
dess tankar fientliga som byråkratens.
Den hatar tillbaks om du hatar den.
Den tyr sig till husse som matar den.
Datorerna är byråkraternas hundar
som snokar, bevakar och aldrig blundar.
Så trots att datorerna tänker så rätt
så tänker de fel, på nåt underligt sätt.
De matas som hundar av hundarnas herrar
med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.
De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
Sån herre, sån hund. Och det värsta av allt:
Hur storvulna planer de än mäktar välva
ifrågasätter de aldrig sig själva.
(Tage Danielsson)
Tage Danielsson
"En droppe droppad i livets älv
har ingen kraft till att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!"
har ingen kraft till att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!"
fredag 20 juni 2008
inrikesmail är utrikes
FRA får bara avlyssna mail som går via utlandet.
24 av 46 svenska tidningar har sin mailserver utomlands. Däribland Expressen, den tidning som lever mest på tips från läsarna ... Här finns listan.
Källa: Networkers.se
24 av 46 svenska tidningar har sin mailserver utomlands. Däribland Expressen, den tidning som lever mest på tips från läsarna ... Här finns listan.
Källa: Networkers.se
Signalspaningslagen, förk.
Vi borde hitta en lämplig förkortning för Signalspaningslagen.
Strålskyddsinstitutet heter ju SSI. Då borde väl Signalspaningslagen förkortas till ”SS-lagen”?
Förlåt - det är förstås långsökt.
Men SS var tacksam för de register de beslagtog: register över judar, homosexuella, kommunister, socialdemokrater och andra. Dessa register ”processades” sedan med hjälp av IBMs hålkort. (De berömda Auschwitz-tatueringarna är ursprungligen IBM-nummer.)
Litteraturtips:
Edwin Black (2002), IBM and the Holocaust: The Strategic Alliance Between Nazi Germany and America's Most Powerful Corporation (Crown Books 2001, Three Rivers Press 2002)
Eva Schweitzer (2004) Amerika und der Holocaust - Die verschwiegene Geschichte. München: Knaur Verlag
Village Voice: Final Solutions by Edwin Black
Village Voice: The IBM Link to Auschwitz by Edwin Black
Strålskyddsinstitutet heter ju SSI. Då borde väl Signalspaningslagen förkortas till ”SS-lagen”?
Förlåt - det är förstås långsökt.
Men SS var tacksam för de register de beslagtog: register över judar, homosexuella, kommunister, socialdemokrater och andra. Dessa register ”processades” sedan med hjälp av IBMs hålkort. (De berömda Auschwitz-tatueringarna är ursprungligen IBM-nummer.)
Litteraturtips:
Edwin Black (2002), IBM and the Holocaust: The Strategic Alliance Between Nazi Germany and America's Most Powerful Corporation (Crown Books 2001, Three Rivers Press 2002)
Eva Schweitzer (2004) Amerika und der Holocaust - Die verschwiegene Geschichte. München: Knaur Verlag
Village Voice: Final Solutions by Edwin Black
Village Voice: The IBM Link to Auschwitz by Edwin Black
skriv ett brev
Resumé skriver att den nya signalspaningslagen gör det omöjligt för tidningar att garantera källskyddet. Lagen börjar gälla 1/1 2009, och senast 9 månader därefter - riksdagen har humor! - måste alla internetoperatörer med knutpunkter mot utlandet (dvs. praktiskt taget alla) ha anslutit sig till FRAs ”samverkanspunkter”.
Då är det omöjligt för tidningar att lova att tipsaren förblir hemlig.
Resumé har en egen lösning: skriv ett brev till din tidning och tipsa om intressanta saker som händer i din kommun, på din arbetsplats osv. Som belöning får man en karta frimärken.
Än får FRA inte läsa breven - men vet FRA om det?
Då är det omöjligt för tidningar att lova att tipsaren förblir hemlig.
Resumé har en egen lösning: skriv ett brev till din tidning och tipsa om intressanta saker som händer i din kommun, på din arbetsplats osv. Som belöning får man en karta frimärken.
Än får FRA inte läsa breven - men vet FRA om det?
torsdag 19 juni 2008
FRA i ny roll
Dagen Efter avlyssningsbeslutet framställer sig FRA i en ny roll: offret.
Ekot uppger att et 20 tal anställda ”har fått sina identiteter röjda”. SvD citerar Politikerbloggen och uppger att de har blivit ”uthängda på nätet”.
SvD citerar överspionen Ingvar Åkesson:
Intressant. Igår beslutade riksdagen att vi alla får våra identiteter röjda och kartlagda, att våra mail och sms registreras osv.
Systematisk.
Att FRAs ”partner” få använda informationen om oss.
Och idag skall vi alltså känna medlidande med FRA. Vi är ju alla offer för illviliga spioner och galningar som använder informationen om våra liv. Håhåjaja, du och jag, FRA ...
Blir inte styling-kampanjen lite pinsamt när den sätter igång dagen efter avlyssningsbeslutet? När Åkesson hinner uttala sig för politikerbloggen, men inte för massmedia? Och konspirations-fantasierna ... Åkesson är väl på väg till Trollywood för att sälja manuskriptet?
Ekot uppger att et 20 tal anställda ”har fått sina identiteter röjda”. SvD citerar Politikerbloggen och uppger att de har blivit ”uthängda på nätet”.
SvD citerar överspionen Ingvar Åkesson:
- Det kan leda till att galna människor använder den här informationen för att på ett eller annat sätt skada våra medarbetare. Det kan vara allvarligt.
Bloggens källor uppger också att publiceringen på forumet är del av en systematisk kartläggning av FRA. På det svarar Ingvar Åkesson:
- Ja, det kan man väl tro eftersom det finns såna uppgifter som läggs på den här hemsidan. Det är väl fullt möjligt.
Intressant. Igår beslutade riksdagen att vi alla får våra identiteter röjda och kartlagda, att våra mail och sms registreras osv.
Systematisk.
Att FRAs ”partner” få använda informationen om oss.
Och idag skall vi alltså känna medlidande med FRA. Vi är ju alla offer för illviliga spioner och galningar som använder informationen om våra liv. Håhåjaja, du och jag, FRA ...
Blir inte styling-kampanjen lite pinsamt när den sätter igång dagen efter avlyssningsbeslutet? När Åkesson hinner uttala sig för politikerbloggen, men inte för massmedia? Och konspirations-fantasierna ... Åkesson är väl på väg till Trollywood för att sälja manuskriptet?
tisdag 17 juni 2008
Desinformationsministeriet meddelar
Från FRAs hemsida:
Internt talar FRA om ”våra svenska sökbegrepp”, enl. Rapport (se nedan). FRA letar alltså efter svenska utländska terrorister. Då förstår man ju varför de måste övervaka all vår kommunikation.
Förresten: information som FRA idag - olagligt - samlar in sparas inte i 18 månader, den förstörs efter 18 månader.
Skillnaden är ju uppenbar. Big Brother är en snäll storebror, och sååå klok: han inser att information har en sista förbrukningsdag.
Det är ju oerhört lugnande. Jag trodde att de ... ähum.I sin spaning kommer FRA att använda sig av olika sökbegrepp, till exempel nummer, namn eller ord.
Internt talar FRA om ”våra svenska sökbegrepp”, enl. Rapport (se nedan). FRA letar alltså efter svenska utländska terrorister. Då förstår man ju varför de måste övervaka all vår kommunikation.
Förresten: information som FRA idag - olagligt - samlar in sparas inte i 18 månader, den förstörs efter 18 månader.
Skillnaden är ju uppenbar. Big Brother är en snäll storebror, och sååå klok: han inser att information har en sista förbrukningsdag.
George Orwell, 1984
There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment. How often, or on what system, the Thought Police plugged in on any individual wire was guesswork. It was even conceivable that they watched everybody all the time. But at any rate they could plug in your wire whenever they wanted to. You had to live - did live, from habit that became instinct - in the assumption that every sound you made was overheard, and, except in darkness, every movement scrutinized.
George Orwell, 1984
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)